Yo team!
Idag släpper "Duffy" sitt debutalbum. Ni vet, den undersköna kvinnan som sjunger "Mercy". Jag var tvungen att ha den. Det var det första jag tänkte när jag vaknade. Tror ni mig inte? Surt. Jag kan inte bevisa't. Men min tankegånger gick något i stil med detta (när jag precis vaknat alltså): "Jag måste köpa Duffys skiva idag... idag är det onsdag... jag är ledig... köpa skiva... köpa skiva...". På ett ungefär. Önskar jag hade skrivit ned dessa ord direkt när jag vaknade. Då hade det varit stående bevis. För ingen fullt vaken människa skulle skriva något sådant. Om det inte skedde i en blogg det vill säga. Host host. Ingen kommer fatta vad jag svamlar om ovan. Ingen utom en riktigt smart person. Och låt oss inse, smarta personer är en bristvara. Vi är inte så många. 

I jakten på "Rockferry", som är albumtiteln, så drog jag ut med bilen för att stilla begäret. Soppatanken är snart tömd så mina skivställen är begränsade till Kumla och Hallsberg. Mitt första stopp blev på Statoil bredvid jobbet. Låt oss inse fakta om skivställen på Statoil. För att de ens ska köpa in en alternativskiva som "Rockferry" ska väl vara om den säljer i tremiljonspplaga först. Det känns som om de är efter. Först när alla har skivan så står den i deras hyllor. Men det är inte för intet som jag inte kollar där. Många fina pärlor har hittats i "billig"-hyllan. Herman Hermits-best of för 29 kronor och för att inte tala om en Eric Clapton CD för hela 39 spänn. Som hittat. Men när det kommer till nya skivor - inte så bra. Men jag var desperat.

Nästa stopp blev Ica Maxi, Kumla, där utbudet kan variera från dag till dag. Det var här jag hittade Sahara Hotnight samma dag som den släpptes (!). Jag var där på praktik och blev förvånad ända ned i tårna över vad jag såg. Sen så tvingade jag tanterna att lyssna på skivan i köket. Alla gillade den. När jag var själv så dunkade jag "Cheek to cheek" så att högtalarna nästintill sprängdes. Låten var ny då, så klandra mig inte. Det var också på Ica Maxi som jag köpte Shitney's nya skiva (sluta klandra mig, sa jag) när "Piece of me" inte ville lämna det som finns innanför pannbenet (hjärnan).

(Visst är det bra att jag gör lite parenteser emellanåt, så att ni förstår)

Jakten på Ica Maxi blev flopp. Köparen måste gått från smart skivdealer till schlagerbög. Ärligt. Allt var folkkärt i hyllan. Linda Bengtzing, Christer Sjögren, "Det bästa med schlager" och så vidare. Inget ont om schlager, det har gjort mycket för musik-Sverige. Men inte idag, ge mig Duffyyyy.... alltid när jag säger det namnet så får jag lust att säga duck efteråt. Som i "Duffy Duck". Bara lite extra kuriosa från mitt håll. Jag gick inte tomhänt  från affären. För att stilla mig sockersug jag kände bubbla upp inom mig. Jag hittade ett extraerbjudande om fyra Antonberg för tjugo kronor. Är det något jag lärt mig av päronen, nu när de GI:ar, så är det att man ska ta en eller två bitar mörk choklad för att stilla suget. På bilresan hem från Kumla som tar tjugo minuter stillade jag mitt sockersug tre veckor framöver då alla fyra chokladkakor försvann. Kvar finns nu ett utsmetat Antonberg-minne mitt framsäte. Blir jag sockersugen någon mer gång kommer den fläcken vara borta på ett kick. Så jag låter den vara tills vidare.

CDON fick bli min nödlösning igen. Beställde plattan. Fick för mig att om man beställer någon enstaka produkt innan klockan fem så brukar det komma redan dagen efter. Fan ta mig själv om jag har fel. Resultatet av detta imorgon. Hej.