Okej, så jag gjorde det stora misstaget idag att slänga iväg ett sms till chefen. Det skulle jag aldrig ha gjort, för herre jösses! Jag hade inte den minsta onda avsikt att vara elak, jag tror inte ens jag skrev något som kunde tolkas som elakt. Mest att vi skulle behövt vara en till och lite sådant. Han har bett om feed back. Eller snarare sagt att det är bra om vi kommer med det. Kanske menade han inte alla. Det är nog inte ens min uppgift, hur som helst... jag sa som det var och fick ett jävla meddelande tillbaka. Att han inte kan trolla, att jag inte ska skicka meddelande något mer... ja, jag vet det sjutton alltså. Dum kände jag mig i alla fall.

Fyra dagar kvar. Jag skiter i vilket. Som det känns nu så vill jag säga upp mig på stört. Precis som alla andra känner. Kanske att de ska börja se över varför de flesta inte trivs?

När jag flytt fältet till Norrköping om åtta dagar, så ska jag publicera meddelandena här. Inte förr. När jag är på skottsäkert avstånd så ska jag banne mig visa upp bådas sms. Mina medarbetare stod på min sida i alla fall. Med all rätt, om jag får säga det själv. Jag säger vad jag tycker. Jag är jobbig på det viset, jag vet.

Bara. Fyra. Dagar. Kvar.