Sitter här framför datorn med abstinens större än en narkoman utan pengar. Så det blev ingen blogg igår. Ändå låg besökssiffran nästan på rekord. De kanske är en säljtrick? "Blogg mindre, få fler träffar". Inte för att träffarna är allt. Det är mer än så! Nä, det är skoj i alla fall.

I min vänstra hand håller jag i en kopp kaffe, i min högra håller jag i ett skivfodral... innan jag fortsätter på den här historian så måste jag säga en sak bara. Jag uttalar ordet "fodral" på följande vis; "födral". Så när jag till en början skrev det så såg det förjävla fel ut. Någon mer än jag (och resten av urbefolkningen i Närke) som säger så? Födral. Åter till styckets första rader. Kaffe i ena handen, skivfodral i andra, samtidigt som jag skriver detta inlägg. Väldigt trixigt (använder man "X"där?). Som om inte det vore nog att datorn är under en nära-döden-upplevelse av koffein så surrar det runt tre flugor i rummet. Jag hatar inte flugor, jag är rätt så van med de. Äckligt nog. Men om alla bodde i Viby så skulle ni tycka precis samma sak.

Men denna morgon har jag störts av tre äckliga små sexbenta varelser. Jag kallar de Eva, Adam (efter de bibliska personerna) och Kurt (efter Kurt Ohlson och för att de första två inte var någon trio). Under de sena kvällstimmarna i går så surrade över öronen. Gång på gång på gång på gång på gång... Men när mörkret faller så somnar flugorna (jag undrar var) och det blev snart tyst. Så fort solen steg upp, runt en sisådär klockan fyra, så började de små jävlarna igen. Adam och Eva hade sex på min kudde, Kurt var intresserad av min näsa, Eva fick nog av Adam (som lätt blir "översvettig" av missionären) av hon försökta flyga in i min mun. Efter Eva kommer Adam, fortfarande svettig, landar på min läpp, surrandes och svett skvättandes.

Jag somnade om, vaknade klockan sex igen av samma jävla flugor. Somnade om, vaknade åtta igen. Somnade, vaknade halv nio, somnade, vaknade halv tio. Den sista gången av väckarklockan. Sedan dess har jag suttit här, uppdaterat mig lite på bloggfronten. Snart ska jag gå bärsärkargång med flugsmällan och flugsprayen. Och nej, det är inte den snälla varianten av flugspray inte. Säg adjöss till bibelhippisarna och storluggen Eva, Adam och Kurt. Mitt avsked kom redan klockan fyra i morse.