Det är lustigt, varenda morgon möter jag samma bil med samma förare när jag cyklar till jobbet. För att ni ska förstå hela händelseförloppet lite bättre så har jag valt att illustrera det ovan. Tacka Zeus, Thor, John Lennon och de andra gudarna för Paint. Att tänka på för er del: de exakta måtten är inte i korrekt skala.

Jag cyklar, som ni ser ovan. Samma gamla runda som varenda dag. Det är landsväg, så det är 70 km/h som gäller, precis som vilket väg som helst (om inte annat sägs, bör jag kanske säga. haha). När jag börjar närma mig korsningen nedan (den andra vägen är av grus förresten, därav färgen) så ser jag alltid samma blå kombi (illustreras här av en röd liten Fiat). Fiaten (blå combi av okänd sort) kör fort som fan på denna grusväg, säkert i en nitti knyck om inte mer. Han börjar få span på mig, bromsar in och låter mig passera förbi korsningen. Detta trots att det är en rätt så öppen plats och jag tror vi båda kan köra på den samtidigt OCH han skulle ha hunnit föra mig ungefär en fyra gånger innan jag är framme vid korsningen. Nä, så han bromsar ner från nittio till noll, släpper förbi mitt feta jag (tydligen), svänger åt vänster, för han ska åt samma håll som mig. Han börjar lägga sig bredvid mig, gasar, gasar, gasar och kommer upp i en.... ja, 110 km/h? Minst. Nu åker han i dessa 110 km/h i cirka tvåhundra meter innan det är dags att bromsa ned till femtio, bland alla husen (som är osynliga på illustrationen).

Så på en sträcka på tre hundra meter hinner denna man gå från nittio till noll till hundratio till femtio. Det är så jävla onödigt för både hans ekonomi och naturen. Ska köra upp en broschyr om ecodriving i hans... ja, där solen aldrig skiner. Så kan vi säga. Jag ger han ett mentalt finger varje morgon. Imorgon ska jag dessutom lägga mig mitt i vägen fram tills femtioskylten. Allt för att jävlas.

Någon mer som tycker att hans körsätt är pissigt värre?