Tänkte hålla er uppdaterade på målningen av den lada som pågår. Ifall det skulle vara någon där ute i cyberspace som bryr sig så har ni tur idag. Det är nästan klart allting, utom en ganska hög yta som är åtskilliga meter upp i luften. De får vi helt enkelt ta en maskin till att fixa. När jag målade så högt jag kunde så stod jag på tå för att nå. Inte världens säkraste arbetsställning, speciellt inte på stege. Sa jag att ett stenrös är placerat precis under den platsen? Kantiga gamla betongliknande jävlar. Dö lär man ju göra...

Vet ni vem Emil Kåberg är? Hockeyspelare i Färjestad sedan ett par år tillbaka? Han, Emil alltså, var tydligen imponerad över mitt måleri. Jo, han bor granne också, borde jag kanske säga. Så är det! Han och pappa stod och pratade och så kom mitt målande på tal och han var imponerad. Inte alla som får höra det från Sveriges mest utvisade hockeyspelare. Hade jag varit intresserad av sporten hade jag kanske också kunnat skryta om saken.

Fast jag är inte den som skryter. Jag informerar saker om mig själv. Ofta. Okej, hela tiden! Men det är inte att skryta. Förmedla livsviktig information snarare. Skillnaden är trådsmal, men jag kan den. Hehe...