TÄVLINGEN avslutas ikväll, skynda på!

Yo team!
Jag har ju tidigare berättat om mina sketna cykel vars stöd gick av på ett snäpp. Så nu måste jag till och luta min nya dyra (och uppenbarligen rätt så billiga) hoj överallt jag är. Härnäst i följetången "skitcykel" kan jag berättar att igår när jag for till jobbet så lossnade en pedal. Ni kan tänka er synen av att man tappar en pedal, det kan gå riktigt illa. Jag menar, hela ens balans och tyngd ligger ju där. Kanske inte all balans, men väldigt mycket. Som tur var föll den, pedalen alltså, av när foten var i läget högst upp och inte under själva trampningen nedåt. Då jäklar hade jag fallit huvudstupet åt alla möjliga håll. Utan tvekan. Jag är en bondunge, vi har inte mycket till balans.

Så jag far vidare på cykeln utan att egentligen fatta vad som hänt. Jag bromsar med min enda pedalfot jag har kvar. Ser en svart sak, liknande en hockeypuck på långt håll och bestämmer mig för att hämta den. I detta läge inser jag att det är en pedal som ramlat av. Hoppar av cykeln och letar i minst en minut efter cykelstödet som inte finns där. För ett utestående öga måste det ha sett ut som om jag juckade sadeln. Foten upp och ned, upp och ned och kroppen fram och tillbaka, fram och tillbaka... Sa jag att jag råkade ut för detta mitt i ett samhälle med hus åt alla håll och folk ute på sina gårdar och skötte olika sysslor? Hur som helst så jag lutade cykeln mot ett uthus och fick onda ögat av en granne. Jag gav denne ett "mentalt finger", det vill säga "fuck you" i mitt huvud. 

Jag fick inte fast pedalen. Skruvmönstret, eller vad man ska kalla det, var för slitet. Det var faktiskt nästan obefintligt. Men som jag försökte där jag satt på huk. Solen värmde på mig, svetten dröp och jag var redan brännskadad (av solen tidigare under dagen) som det var. Det var ena tuffa tio minutrar. Så när jag inte får på pedalen, vad gör jag? Jo, jag hoppar cykeln ändå. Tänk vad beroende man är av ett par pedaler när det kommer till cyklandet. Synen av mig måste ha varit skrattretande. Jag cyklade med en fot och hjälpte till och puta den metallstång som gick runt med andra foten. Jag måste ha sett utvecklingstörd ut. Inte för att det är något fel. Men en person som vinglar fram på cykel, kollar nedåt så han trampar rätt och dessutom har ena foten i märklig vinkel.... jag kan inte klandra någon faktiskt.

När jag kom till jobbet så fick jag hur som helst på pedalhelvetet. Sen ställde jag mig frysen, för jag var så in i helskotta varm.

Dags att måla lite till. Hej.