Som jag gissade, jag börjar tio idag. Jag gick upp klockan sju, ta mig fan. Fast det gör inte så mycket, dags att börja få rätt på sömncykeln igen. Det brukar gå bra att lägga sig "i tid" (vad nu det än är) veckans tre-fyra första dagar, sen går det bara utför. Lagom till söndag så är natt som förmiddag och tvärtom. Det får väl bli till att börja ställa klockan på helgerna också, så att man kommer upp. Det gjorde jag i gymnasiet. Även om jag varit ute en kväll så klev jag upp hyfsat tidigt dagen efter. Jag blir dum i huvudet av att ligga för länge i sängen.

På tal om min säng, jag måste byta lakan snarast möjligt. Jag är på bättringsvägen från min förkylning nu (peppar, peppar) och jag blir äcklad av att gå och lägga mig i en säng som jag snorat och hostat i två veckors tid. Som att lägga sig ett tyghav av förkylningsbaciller. Förstora upp allt i mikroskop och man ser stora (fast ändå jävligt små) tempelstäder. Invånarna är så många att man låter sig offra ett par hundra om dagen i lejongropen (min näsa). Det är därför som jag varit så sjuk så länge, tänkte jag, på grund av alla offerlamm. Men med nya lakan är detta snabbt åtgärdat. Tempelstäderna går under likt Atlantis i tvättmaskinen också.

Snacka om att dra iväg på sidospår, haha.

En anledning till att jag måste byta lakan är också att snart är det första oktober. Som är lika med duntäckedagen. Jag har saknat nätterna när man vaknar upp av att kroppen är 457 grader varm (på grund av täcket alltså) och kontrasten mellan rumstemperaturen är så stor att man faktiskt drar på sig ännu en förkylning om man drar av sig det. Ah, det ska bli härligt. Vem här gillar duntäcken? Nu ska jag ta mig en kopp te. Bättre på min hals lite. Ruskigt jävla kallt är det ute också, det är nästan så att fingrarna blir blå. Ganska häftigt faktiskt.