Jag är så skitsugen på att spela TV-spel. Ni vet, den riktiga varan TV-spel. Inte dagens Wii, Playstation 3 eller Xbox 360. Jag talar Nintendo 8-bitars eller Supernintendo. Super Mario är bäst, speciellt när Yoshi är med. Eller för all del Zelda-spelet som kom till Super Nintedo. En riktigt svår nöt att knäcka, må jag säga. När man lagom tror man klarat spelet så blir allt till en "ond" värld och en hel massa nya uppdrag börjar genast. Minns när jag, brorsan och kusinen satt med det där. I timmar. Aaah, det var tider det. Tider utan vetskapen om räkningar, växthuseffekten och technomusik. Bara Mario, Luigi, Donkey Kong och Link som spelade roll. Periodvis i alla fall. Annars var det många trampbil som gällde också. Och He-Man.