Jag har precis kärat ned mig i Spotifys radiofunktion. För er som inte vet, det är som en radio (förstklassig beskrivning, jag vet). Problemet är bara att jag får för många träffar som inkluderar Cliff Richard i radiospellistan. Vad fan, jag har ju valt att få pop-, rock- eller alternativemusik från 90- eller 2000-talet. Likt jävlar får jag upp låtar med en snubbe störst på 60-talet. I och för sig har han väl inte gjort världens sämsta musik, men långt ifrån något jag vill lyssna på utan att ha lust med det.

På tal om inget som helst, igår hade jag ännu högre besökssiffror! Trots att jag inte satt mer än ett par minuter vid bloggen! Det låter som om jag gnäller. Helt rätt! Ibland sitter man vid den här sunkiga bloggen i timmar åt gången utan att det genererar i så mycket som en enda kommentar. Över 130 kommentarer som behöver kollas igenom också har jag också, kan jag passa på att tala om när jag har gnället uppe i högvarv. 

ARGH! Den som ändå hade mer U-landsproblem i livet. Lite svält gentemot bloggstress, det vore något det (och till er som nu vägrar förstå - ja, jag gör mig lustig över mitt egna gnäll och skattar mig självklart lycklig över att slippa svält). Nu blir det plugg, hundra sidor att klara av. Tio sidor - paus - tio sidor - paus... vi hörs väl snart med andra ord!