Åh, jag vill också till Rom och Paris!

Sv: Tackar så mycket :)

gillar variationen på dina ansiktsuttryck.

nej, verkligen :P

Fint. Men en grej har du fått om bakfoten. Paris är världens näst bästa stad. På plats nummer ett hittar du gamla kära Amsterdam.

Jaså, så Paris är alltså ett såpass grymt ställe? Har hört mycket gott om Barcelona, så det blir första prio, men Paris vill jag absolut åka till nån gång. Verkar fint.

Fasen vad bilder du har..

alltså ditt utseende, det är liksom olika hela tiden. jag får inget grepp om hur du egentligen ser ut människa. det skrämmer mig :O

Ha, det var inga idiot kommentarer på inlägget..

Haha, bild nr 5! ^^

Stilig på alla foton!

Det står inte exakt varför, men de vill väl antagligen inte vara kvar längre helt enkelt.

sv: väldigt roligt faktiskt

sweet, jag gillar bildbomber!

intressant att du bara har ögonen öppna på en av de bilderna. å andra sidan visar just den bilden kanske varför det har blivit så. creepster.

http://www.youtube.com/watch?v=tLPZmPaHme0

åh.. det där måste jag också ta å göra. fast först å främst måste jag tömma datorn och lägga över på en extern hårddisk, det är mitt prio ett innan jag börjar rensa i mina andra hårddiskar. pjuh! så mycket jobb! vill inte!

Ålderns höst?! ha ha du är rolig. Men härliga bilder må jag säga.

Mitt hjärta försmäktar!! Du var alltså också på Ullevi alltså?! Satan i gatan i helvete vilka kvällar det var. Min allra högsta önskan var att äntligen få höra Backstreets live, men den jävla karln ska ju alltid gå tio steg längre. Först tog han upp en polares skylt och lirade Summertime blues och sedan drog han igång Promised land. Jag hade köat utanför i fem dagar så jag stod på andra raden, dead center, och bara storflinade drömskt. Under munspelssolot ställde han sig precis framför oss, böjde sig fram, och såg rakt in i mina ögon under hela solot. Det är svårt att kringgå att man låter som en trånande skolflicka nu, men herregud, det var det häftigaste ögonblicket i mitt liv. Det var det verkligen. Sedan var solot slut och ögonkontakten bröts, och han försvann bort och spelade färdigt låten. I slutet kom han dock tillbaka, ställde sig framför oss igen, sträckte ut munspelet, slog bort alla andras händer, tryckte ner det i min hand och slöt sina fingrar om mina. Ja som du förstår är det min ande som talar med dig nu eftersom jag rätt och slätt dog i det ögonblicket. Låten efter det? Backstreets.

Paris. Längtar verkligen tillbaks dit. Det var på tok för länge sedan jag var där. Toksnyggt med röd halsduk och vantar. De får du gräva fram ur dina gömmor igen! :D

Var tog Lena vägen med sin blogg förresten? Putta till henne lite! ;)

du är fin och jag gillar alla dina foton och din klädstil!