2. Julbordet förbereddes och här ser ni köttbullarna.
3. Vårat mina julbord innehållandes: Janssons, hemmagjorda köttbullar, prinskorv, skinka, ägghalvor, lax, must och så vidare.
4. Lussebullarna åkte ut ur ugnen och avnjöts med årgångsglöggerna från Blossa.
5. Sen så blev det några timmar av Singstar. Disneyspelet är riktigt förjävligt skoj. En riktig partyhöjare! Speciellt med glögg och vin i kroppen. Andrastämman i "En värld full av liv" var skitsvår. Mycket afrikanska och jag missade ju den kursen i skolan, hehe.
Kvällen var skitrolig. Fast mina quiz var inte så populära tror jag, blev mest suckande. Jag gillade det och hade jag varit med så hade jag haft skitskoj. Jag får tänka så, haha. Hur såg er luciahelg ut?
Då är det i alla fall dags för lussevakan att kicka igång. Jag blir lite off med bloggen nu. Ifall på svarandet av kommentarer, men det återkommer jag med imorgon. Nu är det dags att umgås vänner och bli full på glögg och lussekatter. Äntligen! Hur vakar ni fram lucia?
Gårdagen var skoj. Förfest här med dricka och tilltugg. Den slutade med ett musikquiz där alla skulle gissa på intron till TV-serier. Om jag inte missminner mig (vilket jag lätt gör idag) så blev det en del sura miner under tävlingen. Det, mina vänner, betyder att man gjort något bra. Vid halv elva så gick alla 20 (eller hur många vi var) mot kårhuset där det var Disney- och filmtema kvällen till ära. Det var lagom skoj. Eller jag ska vara ärlig, jag har inte svårt att anpassa mig. Det behöver inte vara mycket folk på krogen för att jag ska ha det skoj, men om någon börjar märka på det så ser jag det också ganska fort. Men, men... alla ser vi saker på olika sätt. Bara man är där med bekanta så är jag inte vidare kräsen. Allt är ju billigt på stället i alla fall och man är vid jämlikar. Så som andra KSM:are, det kryllade av dem! Alltid skoj!
Vid tvåsnåret gick vi och köpte pizza som vi tog med hem hit och åt. Blåste upp madrasser gjorde vi också, med hjälp av lungorna då pumpen sög, haha. Sist av allt så flyttade jag lite på människan i min säng. Kvart över åtta i morse så gick jag upp efter många oroliga timmars "sömn". Jag är ensam vaken. Utom Sandra och Emilia som är på väg hem och sitter på tåget i detta nu. De ska på kalas, de morgonpigga jävlarna.
Vi får se när resten av alla vaknar. Kanske om ett par timmar. Så länge sitter jag väl här.
Coolt kort på Sandra och Emilia, de mest morgonpigga.
Vad tycker ni om Chili Con Carne? Bra mat att bli bjuden och att bjuda på?
Bild från recept.nu
Kvällen som jag trott var så jävla planerad gick i stöpet. Jag hade tänkt (utan att egentligen planera något) att alla vi skulle ses, hela stora gänget. Men två gick ut på krogen (vilket så klart är tillåtet) och vi blev bara tre. "Bra, då går vi på bio", tänkte vi. Men då skulle en tredje till kyrkan på något andligt upprop och genast blev klockan för mycket för att kunna hinna med något biobesök. Eller vi hade hunnit med om vi kört fort, vilket jag var emot vid frostigt underlag och sommardäck. Så det slutade med att vi blev sittandes i en källare och kollade film, The Grudge. Världshistoriens sämsta rulle, men den gick ju så passande Halloween till ära. Sarah Michelle Gellar blir ju lite tokig i den här rullen, vilket leder till hennes självmord i film två. Japp, nu slipper ni se dem här skiten. Buffy dör, det är det viktigaste!
Kvällen suraste stund var ändå när jag kom på att jag var bjuden på 70-talsfest. Den hade jag helt lagt ifrån minnet. Fan alltså, det hade varit skitskoj med lite schyssta discomoves och coola afroperuker att skaka. En pubkväll i Örebro hade jag blivit tillfrågad att vara med på, fast då strulade genast skjutsen. Men vi hade trevligt när vi såg på film också, det hade vi. Men det är bra jobbigt när det händer något man inte planerat riktigt.
Vad hade ni för er? Och sedan när blev halloween ännu en av de dagarna man känner att man "måste" festa (så som nyårsafton, midsommar och första maj)?
Polotröjan är en tillräcklig anledning att göra en galen.
Är väldigt oaktiv på bloggfronten idag. Har ju gäster hemifrån så jag ska umgås med de före internet. Vi har lagat mat, druckit vin, spelat Buzz och ser nu på någon dålig Mel Gibson-rulle. Det blev ingen utgång, vi är alla ganska sega faktiskt. Snart kanske vi drar ut och tar en öl på en pub däremot, det är i alla fall vad jag vill. Men jag ska inte leka diktator ikväll, det gör jag så bra veckans övriga dagar.
Imorgon har det planerats in videokväll med Norrköpingsbon (och gamla internetvännen) Johanna. Jag började fundera på exakt när jag och Johanna började pratas vid på Lunarstorm. Det var våren 2004, om jag inte minns fel (rätta mig annarsJojo). Och nu bor vi i samma stad. Galet!
Men, men... ska återgå och vara social igen. Hoppas er lördag varit bra. Jag bjuder på lite bilder från min hatkamera. Jag ogillar den mer och mer för varje dag som går. Snart köper jag mig en ny, snaaaaaart. Adios!.
1. Vin och grogg på vardagsrumsbordet.
2. Borttagen.
3. Buzz! Stefan vann en gång och jag en gång.
Vi fortsatte vidare på speltemat och började spela Disney TP. Nördigt, jag vet, och jävligt tråkigt. Skitsvåra barnfrågor och inte en chans att vi skulle ha klarat vuxenfrågorna. Stefan vann denna gång, som en liten Buzz-revansch. Kvällens lärdom är att jag inte kan ett skvatt om Mary Poppins. Som tur är bör kanske tilläggas? Hehe. Jag kan det där långa ordet som hon säger, supercalifragilisticexpialidocious eller något. Fråga mig inte hur, haha.
Kvällens sista spelomgång blev i form av Singstar och kvällens tema var "inlevelse". Ett tema som vi alla höll skarpt som fan. Kul att sjunga med Johanna också som sjunger lite mer på skoj som en själv och inte är så jävla kåt på att sjunga jätterätt. Jag säger inte att hon sjunger dåligt, men ni fattar. Plus att hon kan lite av de "konstiga" låtarna som bara jag annars vet vilka de är. Nä, Singstar igår var faktiskt riktigt jävla roligt. Roligast att sjunga var "Everybody hurts" och "I predict a riot". Vi stod på knä och vråla. Och det så pass högt att halvdöva tanten ovan faktiskt hörde, haha. Men det var lördag så lite får hon tåla, tanten. Synd att vi inte hann med "legender"-skivan (som är min favorit). Men det får bli en annan kväll ganska snart. Ska köpa några nya spel snart också, det behövs känner jag.
Vidare mot kårhuset runt tolvslaget. Först ett stopp på McDonald's och bankomaten. Man kan tydligen skriva upp folk på gästlistan in till kåren. Hade jag ingen aning om, men det är det ju helt klart värt att veta. Öl och cider för 25 spänn drinkar för 45. Kan knappt bli billigare. Vi höll oss på dansgolvet där nere där de spelade lite trevligare musik. Stefan önskade "Thriller". En låt som drog upp kanonmycket folk på dansgolvet. Det var ju som sagt "hippiefest" kvällen till ära. Hade man ingen utstyrsel så fanns det kritor att låna och lakanbitar att knyta runt huvudet. Så det slutade upp för min del med att fredstecken på kinden, ett pannband, en band längs bröstet, ett runt handleden och ett runt foten. Sen var det bara att shakea röv. Jag kan inte dansa, inte en chans. Men det kan ingen där, vilket är lite av charmen. Man dansar för att ha skoj, inte för att vara snygg. Som. Det. Alltid. Är. Hemma. Dansgolven i Örebro suger. Bara en massa fjortisar. Töntar man sig så skäms folk för en, ungefär. Nä, tackar vet jag Norrköping! Stötte också på halva klassen. Ingen vidare överraskning kanske, haha.
Summan av bullkryddan - kanonkväll. En av de bästa i sitt slag. Fler gånger, tack. Många fler gånger. Nu kommer det lite bilder. Jag är ingen expert på att ta kort. Med blixt blev man flottig i ansiktet och utan blixt gjorde en suddig. Nedan ser ni vad jag valde. Update: Det kommer fler och bättre bilder när som helst, ska bara ragga till mig dem.
Den här bilden kallar jag "blury".
... och vinnaren är ...
Världens svåraste TP?
Wow, jag vaknade upp med Sveriges värsta bakfylla. Hjärnan tycktes vara en deciemeter utanför skallbenet, sådan stor smärta hade jag. Tusen gånger värre än bakfyllan i söndags efter Sandras fest. Nästan den värsta jag kan ha upplevt och ändå höll jag inte på länge. Men jag drack en hel del på kort tid. Hade det bara varit folköl jag hade i händerna så hade kallat mig själv för fjortis alternativt moppeknutte. Hur har jag bedrivit tiden då? Med många olika ting, några av dessa är:
- Badat två gånger för att mjuka upp lederna och så att huvudvärken skulle gå över. Det gjorde den inte. Den kom nog ifrån alkoholförtäringen tror jag.
- Sett på nästan hela sjätte säsongen av Scrubs.
- Knaprat Ipren som de vore sockerpiller. Med det menar jag en och en halv tablett (är inte vidare förtjust i sockerpiller).
- Inte ätit något de fem första vakna timmarna, sen så blev det en hemmagjord latte med digistivekex med ost. Den fantasilösa maten (se ett par inlägg längre ned).
- Haft ångest för att jag inte bloggat.
- Druckit en siljon koppar kaffe. Ihop om att det skulle vara orsaken till huvudvärken. Det var det inte.
- Somnat framför TV:n och vaknat upp med ett ryck av att Stefan satt i fotöljen bredvid. Hemkommen minst fyra timmar tidigare än vad han trott. Jag trodde det var en inbrottstjuv först. Samma utseende.
- Lovat mig själv "att aldrig igen". Igen.
Nu ska jag dricka den siljonförsta koppen kaffe.
Någon som ser hur jävla mörkt det är efter ett par minuter?
Inte helt väntat så blev förfesten i bilen på väg till Askersund. Jopp, så fick det bli. Lika väntat var det också att Sofia och hennes polare hängde på. De åt rostmacka och vi pimplade vin i baksätet. Mitt "Husets" var fjortisvin kom de fram till. Jag håller helt med, men det var billigt och smakar hyfsat. Det enda som räknas för en student. Denna förstklassiga förfest var inte det bästa alternativet, men jag pluggade nästan fram tills det att jag åkte. Så jag hade inge vidare val. Jag blev klar föresten, med min "prata". Nu har jag övat på den... ja, säkert en femton gånger. Bara jag får den utskriven nu så ska jag skriva anteckningar om var och när konstpauser ska ske, var jag andas "naturligt" och så. Jag är rätt så nöjd med den också.
Åter till ämnet. Innan vi anlände till Sandras lilla lägenhet så köpte vi på oss lite läsk. Plus en "Allers" till födelsedagsbarnet. När man fyller gammalt så ska man få presenter därefter. haha. Det finns inte något som säger "tant" så mycket som en Allers. Och här med vill jag be om ursäkt till alla Allers-läser som läser det här, jag skojar mest. Mina andra present gick också hem, ljuslyktan som man hjälpte till att välja ut. För att inte tala om Sandra-ballongerna. På fem minuter var de borta, ut genom fönstret eller smällda av alla värmeljus. Tss. Här lägger man dyra pengar på gummileksaker som bara förstörs. Haha.
Vidare till alkoholintaget. Fjortisvinet tog slut ganska snabbt, varav ett halvt glas som jag tappade på golvet. Fan vad pinsamt, alla blev engagerade i glasplockningen och upptorkandet. Jag har inget emot att någon krossar glas ("inget kalas utan kras", ni vet), men när det är en själv som är klantarslet så blir det värre. Jag bad om ursäkt tio gånger och Sandra bara skrattade. Förhoppningsvis för att hon inte brydde sig. Så utöver en lite vin (minus det som tappades ut) så blev det också två öl och en halv grogg. Det var egentligen inga mängder, men det är ju det där med blandandet som jag inte klarar av. Jag kan vara hur nykter som helst i kolan, men dagen efter är ju pest. Huvudvärken var så stark att jag trodde ögonen skulle ploppa ut. Min blås så full att jag kände den stick ut i magen. Haha, nä.. vad äckligt, så var det faktiskt inte. Men det kände som så. Jag måste lära mig att sluta blanda. Även om det tar slut fortare än väntat och allt som finns kvar är vodka och en flaska Sprite.
En rolig sak hände när jag gick för att möta upp Tobbe och Emelie. Vi mötte en kille i trappuppgången och jag sa till Tobbe (eller om det var Emelie) att "fan, det där såg ut som min jacka". Jag kollad ned och jo, jag hade på mig min jacka. Kände i fickorna och fick upp en nyckelknippa där en det fanns en nyckelriong med South Park-Kenny. Det var inte min nyckelknippa. Jag vänder om och springer efter killen och skriker "ÖÖÖJ! Vi har bytt jackor hörru". Han hade kommit långt bort redan som det var, så jag sprang en aning efter. Han vände sig och garvade, "ja, jag letade precis efter mina nycklar här på vägen". Han trodde alltså att han tappat de på vägen till festen. Det var lite lustigt, både hade exakt samma jackmodell med exakt samma storlek - bara olika fickinnehåll. Flyt att jag fick tillbaka min egen också, speciellt eftersom den inte ens är en vecka gammal. Höh. Mest tur hade nog ändå han med sina nycklar.
Summan av bakkryddan är ändå att kvällen var skitrolig. Kul att träffa Emelie, Stoffe, Tobbe, Isac, Andreas och alla andra som man vanligtvis bara träffar via Sandra eller jobbet. Trevliga människor allihopa. Det får vi gör om någon gång. Föresten så blev det inga bilder för min del heller. Jag hade med mig kameran, jag tänkte ta kort, men IKEA-batterierna svek som vanligt. Så fort några andra publicerat sina bilder så är jag där och snor de. Nu ska jag duscha, sen blir det nog till att gå ut en stund i solen. Den ser man ju inte mycket av nu för tiden. Höres!
En låda med...
... en ljuslykta och Sandra-ballonger.
Det här är till mig! Och hör sen!
Idag har vi gått på stan i timtals, handlat mat inför kvällen kräftskiva. Jag hittade ett par grymma pjucks också, skitsnygga var de! Sen så blev det inköp av mer vin och ett nytt Buzz-spel med allmänbildningsfrågor. Lite skoj att ha frågor om allt möjligt och inte bara om musik eller film. Får se hur det går. Antaligen vinner jag (det gör jag ju jämt, hehe).
Den här bloggen blev inte så informativ. Eller jo, det är väl det den är om något. Kanske inte så underhållande, men ni vet vad vi är upptagna med. Mer bloggar kommer i veckan, kanske ett par imorgon också. Men definitivt i veckan. Är skitledig då, så då har jag inget val banne mig.
Väl på plats så hittade vi ett öltält på en parkering. Som nu var stängt. Vi nog lite sent, tror vi. Om man skulle se till schemat. Så istället gick vi inåt mot arenan (eller vad man bör kalla det, hockeyrink?). Två köer fanns det att välja på, en för stå- och en för sittplats. Jag vet inte varför, vi fattade nog inte vad vi gjorde, så vi gick till sittplatskön. Gamla och trött som vi är. Hehe. Kom in efter visitation (ifall någon skulle ha med sig sprit eller bomb) och kollade mot baren. Den var mer än överfull och man var tvungen att dricka där inne (som vi förstod det), så vi gick i stället och satte oss. Vad satte vi oss för? Jag vet inte rikigt. En massa kårspex och rektorsprat. Jag gillar bandet som har lite Österrikiskt tema och feta blåsorkestern. De är grymma. De såg vi för två veckor sedan på Mûnchen Hoben också, de var lika bra då. Om inte bättre. Så efter lite rektorsprat så bestämde vi oss för att gå runt och kika lite, eftersom man lätt blev lite uttråkad där man satt.
Jag skulle nog säga att... ja, en kvart senare gick vi där ifrån. Det var inte min grej i alla fall, det är en sak som är säker. Mest för att jag kanske haft för stora förväntningar. Eller för annorlunda förväntningar, jag vet inte. Vi stannade inte ens och kollade på Mando Diao. De har jag sett 1445678 gånger för och de har fått mig sömnig varenda gång jag sett de. Så ja, vi var skittråkig och sjuka som åkte hem. Fler följde tydligen vårat exempel. En i klassen hade bara varit inne och vänt för att hon, precis som vi, inte fattade vad hon gjorde där. Många hade också stannat kvar och var till klockan tio-föreläsningen precis hemkomna från efterfest. Starkt, roligt och lite galet!
Dags att laga mat.
Igår blev jag arbetsteraput för en kväll. De var den klassen vi hade sittningen tillsammans med. Ni undrar kanske vad jag menar med detta? Jo, jag var "omringad" av sex arbetsteraputer. Ingen KSM:are så långt ögat kunde se. Min bordsdam var faktiskt från Fjugesta, som inte alls är långt ifrån mitt barndomshem (på tal om hemtrakter). Till en början var det ganska stelt mellan oss. Eller mellan mig och dem, eftersom de var något fler än mig. Men så klart när alkoholintaget ökade i takt med kvällen så blev det allt lättare att kännas sig som en AT:are. Det som helt värvade mig den kvällen var deras skålgest de hade för sig. Så fort en visa sjungits så gjorde de introt på Queen-låten "We will rock you" genom att klappa händerna två gånger i bordet och sedan en klapp med händerna ihop. Så hela salen lät dunk, dunk, klapp, dunk, dunk, klapp, dunk, dunk, klapp - SKÅL! Jag blev såld och därför kallade jag mig AT:are igår. Grymt skoj! Sen så var det alla skålar borden emellan också, alla gyckel, drinkvisor och så. Det var kanonskoj!
Jag tog lite kort under kvällen också, men de kommer ut imorgon. Stefan har kameran på sin sittning ikväll. Nu måste jag börja plugga igen, är fortfarande inte klar med med Roy Andersson-uppgiften. Höres.
Kvällens finsittningskläder. Det är lite casualklätt som gäller. För min del. Antagligen kommer alla komma i kostym, frack och allt möjligt. Men jag vill inte lägga pengar för en kväll så här. Men jag borde bli godkänd. Har hört efter en del nämligen. Skål och hej då.
På vägen hem så såg vi (jag och roommaten) ett par cyklister som fick böter då de cyklat utan lysen. Eller om det var för att de var onyktra. Jag vet inte riktigt. Polisen och samhället här verkar leva på och skinna ungdomar på pengar. Speciellt studenter. Jag minns förra veckan när jag själv fick böter för att ha ovetskap om något. Illa som fan! Men någonstans måste pengarna rulla in, även om det kommer från de som knappt har råd.
Dags att sova. Hela dagen har gått i slow motion på grund av att jag sovit... ja, fem-sex timmar. På två dygn! Mer sömn måste det bli.
Lördagen bestod av matlagning, bio, mer koll på stan och mer dricka. Vi såg "The dark knight" så här sjutton veckor efter premiären. Den var okej. Inte jättebra, inte jättedålig. Utan den bara var, mer eller mindre. Jokern, spelandes av Heath Ledger, var bäst med hela filmen. Gestaltad som aldrig förr och det blev riktigt bra. Bästa scenen måste jag nog säga är den första. Låter lite drygt, men så är det nog. För att inte tala om penntricket som jag nämnt förr, också den en bra scen. Hur som helst, gillar man Batman så gillar man nog filmen. Fast vänta tills den kommer som uthyrning.
På tal om uthyrning, jag vet inte hur många videouthyrningsaffärer jag sett här i Norrköping. Här verkar nedladdning inte kommit än, skulle jag tro. För alla verkar hyra. Inte för att jag klagar på det, jag kan inte heller ladda ned. Men jag har hört att det är rätt så olagligt, så jag missar inte vidare mycket.
Vidare till söndagen då. Ett ord räcker för att summera den dagen; "slappt". Vi gjorde ingenting, men njöt av det. Degande framför TV:n mest hela dagen. Härligt och beroendeframkallande!
Jäklar, jag vet vad jag glömt! Jag har inte berättat om "München Hoben" i onsdags. Haha, vilken kväll! Det var skitroligt verkligen, fast vi drog hem tidigare. Det blev en dyr hemfärd. Haha, men mer om det längre ned. Från början allra först. Som tidigare nämnt så fick inte min klass, KSM, biljetter till "årets händelse" enligt många. Varför? Jo, universitetet glömde bort vårat program och var oförmögna att kompensera på något vis. Som tur var hade jag redan skaffat biljett via Stefans klass, miljövännerna. Synd bara att jag var tvungen att "åka själv". Men jag fick göra gröngölingarna (i en bra bemärkelse) sällskap, med både godkännade från faddrar och några ifrån klassen. Rolig samling människor, de där.
Bussfärden mot Linköping var lång och tråkig. Jag gladde mig åt att jag faktiskt bosatt mig i Norrköping och slippa pendlandet som jag ägnat mig åt de senaste tretton åren. Innan jag klev hade jag svept en stort glas vin, så jag antar att det gjorde mig lite sömnig också. För i vanlig ordning så somnade jag. Bara någon minut, men så pass länge att hinna piggna till.
Väl framm stod vi i kö i någon timma. Det kan vara något av den längsta kö jag sett in till ett så pass litet område. Jag trodde inte alla skulle få plats. Men det gjorde vi alla, utan några problem. Det första jag gjorde var att köpa en öl i de beryktade ölglasen. Glas på en liter med öl för en hundring, sedan påfyllning femtio spänn. Det var skitbilligt, med tanke på att en 33 centiliterflaska på krogen kostar bara den nästan sextiospänn om man har otur. Här fick man ett helt mjölkpaket. Jag hann bara med två öl. Haha. En tredje hade jag säkert orkat om jag inte hade varit så förbenat trött. Lektioner till fyra (från åtta på morgonen) och sedan hinna med bussen tjugo i fem. Så det fanns inte mycket tid till att hinna sova lite. Utom på bussen då.
Jag letade efter gula pannband överallt. Det var det kännetecknet jag fått för att leta efter Johanna. Och jag såg pannband över allt. Men när jag precis slutat se mig om så ser vi en långhprig varelse sitta och digga långt bort i ett tält. Där var hon. Över två år sedan sist vi sågs och jag fann det hela inte ett dugg konstigt. Bara skitkul. Jag gillar Jojo. Sen rörde vi oss vidare, främst för att inte störa henne och hennes klass under deras nolle-p. Jag stötte på mitt program festeri och det var skitskoj! Nästan lika skoj som att träffa norrlänningen. Jag ställde mig framför, vad-hon-nu-hette, och drog ned tröjan över ryggen för att visa min nolletröja med alfapetbrickor. Jävlar var de skrek. "Äääääääär det duuu som är våraaan nolla hääääär, wooohooo". Ordet gick runt och jag fick prata med samtliga. Grymt skitskoj. Aah. För att inte prata om hur det var att tala av sig med liksinnande. Det vill säga människor i tjugoårsåldern. Med samma karriärsmål som en själv. Höh.
Under andra ölen drog också Millencolin igång och sjöng, som var bandet för kvällen. Jag kan inte jättemånga låtar med den gruppen, men en konsert tackar man sällan nej till. Förra året hade Sahara Hotnights spelat på stället, fick jag höra. Hade varit grymt att ha sett (trots att jag lyckades med och se de tre gånger bara under 2007). Ett jävla ös var det i alla fall. Sen så köpte vi pizza, talade med fler gröngölingar, skålade, sjöng lite skålsånger och runt tio, halv elva blev jag skittrött. Inte bara jag, utan Stefan med. Trots att vi båda köpt bussbiljett för femtio spänn veckan innan som skulle ta oss hem när det hela slutade så valde vi att ta pendeln hem. Via telefon så köpte vi varsin bussbiljett (vilket jag blev skitimpad av för att det var så billigt) mot tågstationen. Hittills har jag pratat om kvällens alla höjdpunkter; ölen, Jojo, festeriträffar och så vidare. Vi var på väg att stöta på kvällens sista höjdpunkt, nämligen att bli bötfällda. Haha.
På pendeln mellan Linköping och Norrköping så ska man tydligen köpa biljett i mitten av tåget. Detta missade vi totalt. Vi och typ... tio pers med oss? Jag vet inte, det kan till och med ha varit fler. När några folk framför oss började skälla på konduktören och securitasvakten för att de skulle få betala en tilläggsavgift för att de inte hade gått till hans lilla kassadisk och köpt en biljett, så drog vi direkt till den disken och tänkte köpa oss varsin biljett. För att slippa tilläggsavgiften helt enkelt för att vi inte har råd med annat. Tydligen så fick man bara en chans att köpa en biljett. När vi satt i kassakupén så pratade vi med vakterna som förklarade läget. Precis som om vi var fem år och inte fattade bättre. Det gjorde vi ju tydligen inte, enligt honom, eftersom konduktören ropat ut två gånger att man skulle komma och betala sin resa hos honom och att det stod på en skylt innan man hoppade på tåget. Jag vet inte, det kanske var så, men om tio personer missar det under en och samma kväll, kan man bara då inte vara schysst och varna en? Alla (verkligen alla) höll vi i ölglas och ingen verkade ha uppfattat ett skvatt av vad som sagts. Komma till kupén och säga "hej, om ni är nya här så kan ni komma till kassan och lösa biljett". Nä, istället så har han med sig vakter som ser till att ingen skulle rymma (som om vi vore med i "Prison Break" eller någon annan smörja). Stefan hörde faktiskt de säga, om han och mig, "springer de så springer vi". Jag kollade snett på han som sagt det. Hade vi inte precis innan sagt att vi förstod att man var tvungen att lägga på en avgift för sådana som smita från biljettköp? Vi stod där lydiga på perrongen och väntade. Ni förstår, tåget hann komma fram till Norrköping innan alla fått sin tilläggsavgift/böter skriven på faktura, Det var ju som sagt en hel studenter som missade konceptet. Förbi oss går tjejen som börjat frågasätta konduktören i början och jag frågade lite snabbt vad de fick betala. Hon svarade argt "sexhundra jävla spänn". Jag tror hon såg chocken i mina ögon och nickade medlidande.
Så där stod vi på perrongen och blev bötfällda. Han var schysst mot oss, sa han, och gav en bot att dela på. My ass att han var schysst, det var ju bara för att tåget var tvungen att gå. Hade han haft tid hade skrivit den där äckliga lilla lappen tio gånger om. Det är ju bra att de hittar några att skinna på pengar. Fattiga förstaårselver som inte förstår bättre. Och som lever på 7400 i månaden. Bra jobbat Östergötlands lokaltrafik! Nu ska jag gå och äta lite. Hej.
Jag skriver på en stationär dator just nu. Är inte van vid tangentbordet, så om det är lite "caps lockat" här och var så är det av denna anledning.
Jag glömde så klart att ta med kameran igår. Trots att jag skrev förra bloggen precis innan jag for. Finns det något kosttillskott för dåligt minne? För jag börjar tro att jag måste börja äta det. Helst ikväll. Så några kort blev det inte hur som helst. Ska försöka sno några av Sandra, som så vanligt hade med sig sin perfekta kamera. Jag ska önska med en sådan, så bra tycker jag den är. Förfest i Kumla, den var skitrolig. Utekväll på O'Learys med karaoke. Jag sjöng inte. Många sjöng inte. Inga av oss i alla fall och vi var ett bra gäng. Lite chockad att ingen ställde upp, det brukar ju alltid var en eller ett par dårar i varje sällskap.
Runt elva blev vi alla döhungriga. Feta sällskapet gick mot Burger King. Det var stängt. Vi gick emot McDonald's, det var också stängt. Till sist bestämde vi oss för Sibylla, också känt som "Hålet i väggen". Vi tappade folk ju längre vi gick och till slut var det bara jag och Jennie kvar. Hon pratade om det manliga könsorganet och jag pratade om mitt manliga könsorgan. MIttemellanstorlek ska det vara enligt henne och jag kan inte annat än glädjs. Eller? Sug på den ni. Meningen alltså, inget annat...
Kvällen var grym, slutade lite sorglig. Jag kommer saknar Sandra mest, men också Linus, Martin, Emma, Matilda, Stina och alla andra tusen vänner man fått på kuppen. Vi ses runt jul igen. Jag har faktiskt kvar min anställning än. Jag har inte gått och dött. Jag har bara börjat min studentvandring. Och på tre år finns det nog lite rum för kära Brändåsen. Så som sagt, vi ses till jul. Om än intet förr!
Jag måste helt enkelt trappa ned innan jag kan sluta helt. Andra alternativ finns inte.
Just nu är jag försenad till en förfest. Som vanligt. Jag är lite av en tidsotimist. Dessutom säger talesättet "fint folk kommer sent". Jag är fint folk. Jag äter till exempel just nu fingermat. Tortilliabröd med chiwapchichi (jag vet inte om det stavas så, men det låter så däremot. Hälften vunnet), rena Sturenplansmåltiden. Blöt i håret är jag också, så bratfrillan är redan kirrad. Kvar är myggjagarna och stockholmskan. De svåraste bitarna, speciellt myggjagarna. Var hittar man sådana i Närke? Pff.
Varför jag är sen är för att jag äntligen snickarat ihop hyllorna. Dessa jävla helvetesting! GAH! Men bra blev det. Mer om de när de sitter upp på söndag, kanske? Hur lång tid tar det att flytta ordning? Jag kan inte ett piss om sådant där.
Fotograferar kvällen igenom, har jag tänkt. Bloggar inatt,om jag inte stupar. Av sömnbrist eller alkohlförtäring. Den som lever får se, som det brukar heta...
