Som den självutnämnda världsmästare i YouTube-kunskap (läs nörd) man är, så fick jag mig en häftig överraskning igår kväll. Jag loggade in på sajten och fick se att jag fått min röst hörd i Andrea Feczkos, känd från den ryktbara Ke$ha-parodin, show Hot Mess, ett program där hon pissar på alla white trash som stuckit ut under den gångna veckan.

SCORE!

Fjorton sekunder in i klippet kan ni höra mitt svenskklingande Astrid Lindgren-namn bli sönderstyckat av språkens motsvarighet till köttyxan. "Pählley Nieelsen", det är jag.

Som vanligt när jag tvingas jobba en hel del, så blir jag en världsfrånvänd tönt fullt upp med mitt. Och ni, ni är ju alltid bortom allt vad nyheter heter. Så för att råda bot på allas vår okunskap om vad som hänt i världen, så har jag uppdaterat mig om den gångna veckan och sållat ut det viktigaste.

Lily Allen startar sitt eget skivbolag, In The Name Of. Första bandet att bli signade är Cults, den förjävligt talangfulla duon från New York. Deras Go Outside jag lyssnade på som fan för snart ett år sedan. Jag trodde att de för länge sedan haffat sig ett skivkontrakt. Tydligen inte. Nästa projekt borde bli Soko, som fortfarande inte fått chansen att visa världen vad hon kan.

Ett gigantiskt uppror pågår i Egypten mot den sittande presidenten, Mubarak. Det egyptiska folket är, jävligt oväntat, duktiga på att tala för sig och bemästrar det engelska språket mycket väl. Västvärlden står som förstummade när deras fördomar, om araber och obefintliga språkkunskaper, smulas sönder.

Magnus Hedman grät ut i TV4 och hamnar nu i samma kändisfack som Marcus Birro, Anna Book, Frank Andersson och Christer Sandelin.

Vargavintern beräknas återvända under februari månad och bloggarnas snö- och slaskgnäll beräknas nå nya höjder.

I've joined the dark side. Tänk vad lite materialism kan göra underverk på humöret. iPhonen är här och jag diggar den som fan redan. Abonnemanget börjar gälla klockan fyra inatt och då lämnar jag Comviq efter 12 (!) år.

Nu ska jag inte vara upp i ansiktet på folk med min nya telefon, jag är coolare än så.








Way to cool for that shiz, aight! Mina sociala medier kommer braka ihop av mitt fingersmekande. Det blir alla tiders!

Jag blev ombedd att promota SVT's och P3's Musikhjälpen, samt ett sidoprojekt till insamlingen. Något jag mer än gärna gör! Känns gott att kunna väga upp till den oseriösa smörjan som allt för ofta postas på den här bloggen.

I år är det Nour El-Refai, Jason Diakité och Martina Thun som stängt in sig i sex dygn för att samla in pengar. Pengar som ska gå till att stävja barnhandeln i världen. Allt direktsänds dygnet runt i SVT och P3 från Gustav Adolfs Torg i Malmö. För mer information - klicka här!

Johan Franssons projekt till förmån för Musikhjälpen
Sedan i måndags har Johan Fransson varit på resande fot, med start från Norrtälje och vidare mot Malmö. Varje dag stannar han till på olika orter för att samla in pengar till förmån för Musikhjälpen. Två dagar är avklarade och fem dagar återstår innan han överräcker sin donation till glasburen i Malmö.

Schema över de orter som återstår av Johan Franssons resa:

Onsdag 15/12-2010: Linköping & Jönköping

Torsdag 16/12-2010: Borås & Göteborg

Fredag 17/12-2010: Kungsbacka, Varberg, Falkenberg & Halmstad

Lördag 18/12-2010: Ängelholm, Hässleholm & Kristianstad

Söndag 19/12-2010: Lund & Malmö

Mer information finns att hitta här! Har ni vägarna förbi killen så kan ni väl skänka en slant och hälsa från "Pelles personliga"! Kom igen nu, bara gör't!

Läste i lokaltidningen att folk köat hela natten för att få köpa sig ett exemplar av iPad, appraten som liknats vid en iPod touch på anabola. Jag hade fått för mig att den funnits ute på marknaden länge nu.

Varför köper folk en sådan här? Jag försöker förstå syftet med att äga något som tydligen är ett "mellanting av en mp3-spelare och en dator". Det vore väl kanske för läsningens skull, om papper nu är något som skrämmer en. 

Böcker med pärm är ju visserligen jävligt ohippt dessa dar'.

Så lär mig, varför ska man äga en sådan här? Jag var ju lika pissigt inställd till iPhone i tre år, så jag lär väl ändra mig så småningom.

Jag försöker leva lite som jag lär. Periodvis. Det låter kanske ynkligt, men jag får perioder då jag försöker lämna goda ting och mätta det dåliga samvetet som kommer med att leva (relativt) lyxigt. Hittills har jag bland annat "engagerat" mig i miljöfrågor och gjort saker för att minska mitt ekologiska fotavtryck. Väldigt små saker. Som att cykla till jobbet under sommarhalvåret, släcka lampor efter mig, äta mindre kött och källsortera i den mån jag kunnat.

Nu har jag snöat in mig på att donera pengar. Men jag kan för allt i havet inte bestämma mig för vad jag vill donera pengar till, det finns minst trettio organisationer jag skulle kunna skicka bidrag till. Visst kan man donera lite pengar till flera organisationer, det förstår jag. Men jag känner hellre att jag sätter in några större summor till ett mindre antal organisationer, än att jag sänker många småsummor. Är det fel att tänka så? Om man ändå vore rikare.

Så låt oss ägna åt det lumpnaste av alla lumpna handlingarna, låt oss diskutera vilka hjälporganisationer som mest förtjänar en donation. Någon som har något förslag på vilka man bör stödja och varför? För jag kan fan inte bestämma mig.

Vad har hänt med kungen? På TV säger de att "kungen inte vill uttala sig för tillfället" och tidningsartiklarna är lika kryptiska. Var finns Aftonbladets orädsla för att hänga ut folk när man behöver den?

Vad har han gjort? Hälsat på fel ortsinvånare igen?

Nu ska jag kurera min huvudvärk som är så stark att väggarna känner av tryckvågorna från dunkandet. Jag börjar med kaffe, ipren och vatten. I den ordningen.

Har legat och läst i Fatta eld hela natten, uppföljaren till Hungerspelen. Jag får lov att kalla även den här boken för ett mästerverk, för jag ligger med ständigt magknip. Ju hårdare knip, desto bättre bok. Handlingen är ännu råare och samhällskritiken svider fan så mycket mer.

Härlig anekdot från förra veckan: jag var inne i stan och skulle köpa på mig den tredje delen i serien, Revolt. Utan att överdriva, jag gick runt inne på Bokia i tjugo minuter och letade innan jag frågade om de ens hade boken. "Ja, du hittar den i ungdomshyllan, 12-15 år", svarade bokhandlarsnubben. Haha!

De här böckerna är alltså "ungdomsböcker" för att huvudkaraktären är sjutton bast? Jag som fått för mig att det var för mycket död, blod, slagsmål och kåterier för att det skulle få klassas som en bok för barn. Tji fick jag!

Jag såg den här artikeln på Aftonbladets hemsida förut.

"Första samtalet till redaktionen kom vid sextiden i morse.
– Varken min eller min sambos telefonlarm fungerade som det skulle. Vi var tvungna att ta taxi till jobbet, berättade en läsare."

Att Aftonbladet länge kört med sin löjligt onödiga syndabocksjournalistik är inget nytt, men vem har som första reaktion att ringa kvällspressen klockan sex på morgonen? För att mobillarmet krånglar? Fan vad löjligt.

Okej, så min fantasi har trutit här på bloggen de senaste dagarna. Vilket känns lite löjligt, då bredden på de ämnen jag brukar beblanda mig med sträcker sig från Star Wars till "varför alla borde få ligga med Lily Allen". Alltså ett ganska brett område att kunna beta havre från.

Därför inför jag här med min hjälpsamma vän plastpåsen (återanvänd och avsköljd efter att ha fungerat som förvaring för rökt skinka). Den här påsen ska fungera som en livlina de gånger då fantasin inte fått sitt och jag behöver något att blogg om.

Nu ska ni ska hjälpa mig fylla den med bloggmaterial. För att jag är lat.

För att ni inte ska stå handfallna och oförstående, här är ett par exempel av ämnen som jag redan kört ned i påsen:
- "Tio för- respektive nackdelar till att inte åka till Lund och bli kalasradar med Wingers".
- "Hur Twilight kom att förändra mitt liv och ge mig kronisk diarré".

Ni fattar, kör er grej!

Kanske gör jag en ny kategori av skiten också. Måste bara ha ett schysst namn först. "Tankar från sanitetspåsen", vad sägs om den?

Jag fick ett mejl igår om att göra reklam för en sajt som har utlottning av Uggs-skor. Det enda jag behövde göra var att nämna hemsidan i förbifarten och tjäna fyrtio pund för besväret. Mejlet kan ha varit ett spam, jag är inte helt säker. Det såg äkta ut i jämförelse med "congrats youve won £1,000,000,000. just send me your bank information"-mejlen som man får mellan jämna mellanrum.

Jag beslöt mig hur som helst för att skita i det. Det finns ingen chans i havet att jag på ett naturligt kan nämna en skotävling och komma undan med det. Speciellt en tävling för kvinnopjucks. Fula sådana dessutom.

Men om det finns något företag ute i landet som vill bli nämnda i ett inlägg eller två, så är jag inte omöjlig. Så länge det inte är skor då.

Så Blogg.se har (äntligen) öppnat upp för möjligheten att kunna tidsinställa blogginlägg i förväg. Åtminstone så tror jag det är så den där kalenderknappen funkar.

Och det här öppnar ju oändligt många dörrar! Tänk er följande scenarion:

Er reaktion: "Oj, Pelle är uppe tidigt och bloggar idag! Han är verkligen både alert, snygg och en sann förebild!"
Sanningen: Jag sover.

Er reaktion: "Oj, Pelle måste verkligen ha långledigt från jobbet så mycket som han bloggar. Har kan kanske fått sparken? Borde vi kontakta Falsksanning?
Sanningen: Jag jobbar.

Er reaktion: "Pelle är fan bäst!"
Sanningen: Jag är fan bäst.

Det här kan bara bli bra för er del. Mera mig själv till er.

De senaste dagarna har internet och många amerikanare (så klart) upprörts över bilder på skådespelarna i Glee. Tre personer ur skådespelarensemblen har låtit sig fotats till magasinet GQ. Tydligen så påstår en del av de som är kritiska till bilderna att de uppmuntrar till pedofili och barnövergrepp. Att skådespelarna i själva verket är närmre trettio år än sexton, som de spelar i serien, är det ingen som verkar bry sig om.

Som den helylle svensk man är och uppfostrad av föräldrar som överlevde sjuttiotalet, så tycker jag inte det här bilderna är så jävla märkvärdiga. Snarare för påklätt för att egentligen orka bry sig (säger han som bloggar om saken). Snygga geeks, men ofarliga bilder.

Provocerande är istället bildkvalitén. Kom igen, det här påminner om riktigt dåliga fyllekort. Fast det kanske är det som är poängen?

Jag håller på och svider generösa planer för den här bloggen. Riktigt generösa planer faktiskt. Jag tror ni kommer att digga det som fan! Så klart kan jag inte säga något än, det vore att bryta hederskodexen som styr bloggvärlden. Om du har några planer - låt bli att säga rakt ut vad dessa planer är. Bara för att jävlas med de som läser.

Men håll ut en månad eller tre, så kommer ni snart fatta galoppen!

Jag känner mig som en helylle Grymt rolig person eller Karin Olofsson. De undanhåller gärna detaljer, de där två. Sluga som ett par rävar.

Jag låg in på småtimmarna i natt och läste klart Hungerspelen, den första delen ur trilogin med samma namn. Som jag hållit mig för att skriva mer om den här boken än vad jag gjort. Jag kände att om jag släppte alla spärrar, så skulle ni ha blivit tvungna att uppleva ett scenario likt det som inträffade när jag sett klart på Six Feet Under. Ett evinnerligt jävla tjat och ältande. Men kort och gott kan jag bara säga att det här är en av de bästa läsupplevelser jag någonsin haft.

För er som inte vet något om boken, så är det en futuristisk äventyrsroman som kretsar kring Hungerspelen. Detta Hungerspel som är ett återkommande årligt evenemang som går ut på att 24 ungdomar blir utvalda från Panems, det forna Nordamerika, tolv olika distrikt till att strida för sina liv. Förstapris är livet i behåll.

Det låter inget vidare när man ska återberätta handlingen, jag är medveten om det. Men det här är så jävla bra! Läs boken eller gå av på mitten!

Jag har fått nys om vem 23-åringen är, denna beryktade Örebro som gjort livet odrägligt för så många.

Killens vännerantal på Facebook sjunker för varje timma som går och jag kom precis på mig själv att tycka lite synd om honom för detta. Sen blev jag äcklad av min egna tankegång. Snacka om att hitta en ny lägsta nivå hos sig själv, sitta och sympatisera med en serievåldtäktsman för att denne förlorar vänner på nätet.

Det är väl det minsta han ska förtjänar att ha just nu, kan jag känna.

Nationen har sagt sitt och förra inlägget blev en succé. Kan det vara så att ni alla väntat på ett sammanbrott och en existentiell livskris? Jag tror nog det.

Jag tänkte att jag skulle ge lite respons på några av de kommentarer ni lämnade.

Lena skrev: "Jag förstår inte riktigt vad du vill komma fram till, men i ärlighetens namn tycker jag din blogg var bättre förr. Är lite väl intetsägande grejer nu för tiden". Det är sällan som du hänger med, Lena mittbena. Men det var väl ungefär något sådant där jag ville höra.

Myaraq skrev: "Jag slipper gärna ditt konstiga användande av svärord och uttrycket "jao" och den ständiga anspelningen till sex. Du är ju vettig Pelle. Show it". Haha, den här punkten var jag bättre på förr, när jag bodde i Norrköping och morsan läste bloggen. Hon sa alltid till mig när det började bli lite för perverst och våldsamt språk i bloggen. Alltså är allt hennes fel.

Emma skrev: "Du blir inte av med mig så lätt!". Bra, vi ska ju öla och allt! När jag kommer upp till Umeå. Det borde bli snart nog.

Moa skrev bland annat: "Håller inte ALLS med Myaraq. Jag älskar ditt konstiga svärande, "jao" och sexanspelningar! Ta inte bort det, lova mig det Pelle". Jag kan tycka att bloggar som helt väljer bort svordomar och kåtslag, samtidigt som de försöker vara "roliga bloggare" blir för mycket Huset Fullt. Och jag gillar inte Huset Fullt. Nog sagt.

Tack för alla åsikter, allesammans! Jag antecknar och lär!

Okej, bredvid världssvält och hemlösa barn, så kommer det här inlägget ses som skitnödigt gnäll. Nu är ni förvarnade.

Så vi har det här med bloggen. Min blogg. Jag och min trogna vapendragare i cybervärlden, Anna, har diskuterat saken lite grann nu ikväll. På sistone har jag känt att jag tappat den röda tråd som den här bloggen hade när jag startade den. Visserligen var denna tråd snarare en kilometertjock kabel av ämnen, men den fanns fortfarande där på något vänster.

Som det känns idag, så har lyckats med bedriften av måla in mig själv i ett "komiskt hörn" som jag inte kan komma riktigt ifrån. Misstolka mig rätt, den essentiella ingrediensen här, och även i min vardag, är komik, satir och att ha jävligt kul. Men på sistone så har jag valt att inte publicera hyfsade inlägg, bara för att jag inte tyckt de passat in i detta "komiska hörn". Och det suger som fan! "Oväxling förnöjer" brukar man ju säga. Här på landet.

Och det blir ju till slut jävligt krystat, och inte särskilt roligt för er att läsa, om jag bara pungar ut texter i stil med det här eller det här. Det tror jag ni också håller med om.

Vad jag försöker säga är att jag saknar bloggen som den var förr. När jag publicerade texter utan den där one linern i slutet, när jag skrev mer ingående om min vardag, när det blev diskussioner i kommentarsfältet och när det var mer interaktion mellan er läsare och mig. Helt enkelt när jag skrev inlägg och orkade engagera mig. Ni som följt med en längre tid (vilket är rätt många av er) vet nog vad jag talar om, tror jag.

MIN FRÅGA TILL ER: jag tror på förnyelse och förändringar, klarar ni av det? Högst troligen blir skillnaden inte så värst markant i slutänden, men jag tror det lilla som ändras kommer hjälpa mig att "komma tillbaka in i matchen" och tycka bloggandet är kul igen. Jag behöver bara en spark i röven och friare tyglar.

Vad säger ni? Är det någon som håller med om det jag säger? Är det någon som tycker helt tvärtom?

Dagens nej: de svenska storbloggarna, med Kenza i toppen, som sägs tjäna 200 000 jävla spänn i månaden på sina sajter! Detta är visserligen en summa innan skatt och moms dragits av, men det blir liktförbannat en jävligt hög månadspeng. Jag menar inte att låta avundsjuk nu, det är bara det att jag inte tycker att man som bloggare ska tjäna mer pengar än... ja, låt oss säga läkare. Människor som ägnat flera jävla år åt att plugga.

Dagens ja: snart har jag en fungerande tuta till bilhelvetet. HONK! HONK!

Åsikter på detta, ey? Nu ska jag jobba igen. Jag som nyss vaknade fan.

Av ren lathet så tenderar jag att stänga ute nyheter när jag jobbar. Så idag har jag läst på lite om vad som hänt utanför Örebro län, det vill säga ute i riktiga världen, de senaste dagarna.

Jag antar att många redan sagt det som jag snart kommer att skriva, men veckans bästa nyhet måste ju ändå vara Sverigedemokraternas "protest" under riksmötet i Storkyrkan. Biskop Eva Brunne nämner demonstrationerna på Sergels torg och predikar också mot rasism och främlingsfientlighet. Då väljer Jimmie Åkesson och compani att resa sig upp och gå.

...

Wow! Bra protest där fan! Visar verkligen på tolerans, medmänsklighet och allas rätt att vara!