Nu är det inte många pinaler kvar i den här lyan. Och jävlar vad det hörs också. I natt vaknade jag av mina egna andetag som ekade mellan väggarna. Eller jag tror i alla fall att det var mina egna andetag. Har ju trots allt känt mig lite extra betraktad på sistone.

...

Flämt åsido. Tjejen från hyresbolaget var precis här och besiktade min lägenhet. Allt såg bra förutom en enda grejen. Spikhålen efter min "wall of awesome", det var lite oklart huruvida de skulle klassas som "normalt slitage" eller ej. Hur som haver så var det värt det. Så jävla värt det. Skiten ska upp i nya lägenheten också. I ny, större och bättre version. Håll till godo.

Många blogginlägg just nu. #överkompensation

Här får ni ett par sunkiga iPhone-bilder på vad jag haft för mig de senaste dagarna. Det blir ett jävla fint hem det här. Förhoppningsvis utan psykotiska grannar också. Har redan pratat med henne tvärs över trappuppgången. Svintrevlig kvinna. Bjöd på en lussebulle gjorde hon med, så där vann hon ett par pluspoäng.

På vardagsrumsbilden så kan man, genom fönstret, se in i en annan lägenhet. Där bor min gamla musiklärare. Intressant. Måste köpa ett spionageskit, så jag undersöka om lärare verkligen har sex eller inte. Vill helst av allt bli osedd.

Nu: köpa garderob på IKEA. Som ska in i mina svinlilla Peugeot.

Fyllde en hel kartong med diverse alkoholrelaterade bägare och drycker. Fanns bara en enda simpel titel att ge lådjäveln. Skrev till "plus sprit" också.

Winning! Som Charlie Sheen hade hostat fram om saken.

Så köket är så gott som nedpackat. Bara kylen och lite porslin kvar, allt det mest essentiella som behövs för att leva någorlunda drägligt. Minus spriten då, som ligger och skaver sönder ölsejdlarna från IKEA:

Råkade stöta emot byrån precis och växthelvetet föll i bitar. Stackars jävel. Kom att inse att det, i runda slängar, är tre veckor sedan några av grödorna fick sig lite H2O.

Höjden av att ha mycket att göra: när allt levande runtomkring ruttnar. Ni ska se min paprika i kylen.

Jag tror aldrig jag varit så här utmattad och stressad på samma gång. Jag har jobbat cirka 30 övertimmar de senaste två veckorna, samtidigt som man haft flytten och allt som kommer med den i huvudet. Och plugget. Plus att jag insett att flytta är det rövigaste som finns. Jag borde stå och packa ihop köket i detta nu, men hittar hela tiden anledningar till låta bli. "Åh, analklåda! Det ska jag ägna tjugo minuter åt. Och vad är det här, en artikel om magsyror? Wow!".

Stress alltså. Snart börjar jag tappa (ännu mer) hår.

Skriv något uppmuntrande i kommentarerna. Jag behöver det fan.

Tja! Här sitter jag och häver i mig ägg och lyssnar på Aerosmith.

... ja... jo... det var väl bara det.

Fred.

(Bloggat från iPhone-app)

 

Moster fyller 50 år prick, så syrran och Éowyn är i stan. Kolla in ungens pjucks!

 

#avundsjuk

Vilken törr jävla morgon man haft! Jag har adressändrat, flyttanmält Telia (schpank you, Anna), fixat elen, kirrat hemförsäkringen och försökt få tag i någon från mitt nuvarande fastighetsbolag. Utan resultat bör tilläggas. Ingen svarar någonstans! Växeln tutar bara upptagen varje gång jag ringt och ingen svarar på mejl.

Det luktar komplott fan. De har bergis gått samman inom företaget och utlyst en utfrysning av undertecknad. Kanske för att man skrivit ett par ord för många om psykopaten ovan? Jag svarar bara: "all PR är bra PR". Det finns alltid någon som söker spänning i vardagen och en granne att handskas med.

Det finns folk till allt. Se bara på alla som friat till Helge Fossmo, han är ju en jävla charmör.

Okej, så det här inlägget tog en skum vändning. Jag fortsätter ringa. Hörs!

Fan det ringde precis på dörren och ute i trapphuset stod en skäggig man. Öppnade jag? Nej. Innan jag väljer att öppna så går jag oftast igenom, tyst för mig själv, vad främlingens motiv kan tänkas vara till besöket. Speciellt om det är kvart i nio en måndagskväll.

Potentiella orsaker till ett kvart i nio-besök:
- Han är medlem i Jehovas Vittnen och är ute och headhuntar nya medlemmar.
- Han är ifrån Radiotjänst och ville ge mig en check för flera års imaginär överbetalning av TV-licens.
- Han bor tvärs över gården och är ägare av den lila neonlampan jag skrev om häromdagen. Alltså arg.
- Han är djävulen förklädd. Eller vänta... vi har ju redan betat av sekter.
- Han är ett FahN aV BloGgehN och vill ge komplimanger till kocken.
- Han är mitt uppe i bullbaket och behöver en kopp socker.
- Han är mitt upp i medicineringen och behöver en sked full av socker.
- Han är en rånare.
- Han är en undercoversnut på jakt efter en extremt välhängd individ.
- Han ville veta mer om avsugningsscenen från i lördags.
Och så vidare...

Och lagom tills man beslutat sig för att låsa upp dörren, så har grannen öppnat upp sitt hem för främlingen och blivit styckmördad. Det är den där gamla sagan, ni vet.

Mitt gamla pojkrum har gått och blivit till bibliotek (tack för den, målsmän) och igår fick jag äran att sätta ihop rummets nya skrivbord.

Jag ser bestämda likheter mellan att sätta ihop en IKEA-möbel och att ha feber.
1. man glömmer hur jobbigt det är mellan gångerna.
2. ändå önskar man ibland att man kunde få feber/ny IKEA-möbel mellan varven.
3. man blir något kopiöst varm på köpet.
4. enda gången som Teletubbies verkar vara ett bra alternativ: när man har feber eller fått äran att slå ihop en IKEA-möbel.

Men bra blev det. 35 steg och arton tusen bitar senare.

Operation semifet till semisnygg, vecka 11:
Aktuell vikt: 74,8 kg (-12,0 kg)
Antal rökta cigaretter: 2 och en back julmust
Humör: måndag och utsövd = guld.

Så jag har ju en lägenhetsvisning inplanerad nu på torsdag. Morgonen efter personalfest och en timma innan nästa jobbpass. Det blir en trevlig gryning. Speciellt för alla andra runt omkring.

Hur som helst så hörde jag precis av mig till hyresbolaget för att dubbelkolla datumet och få visningen bekräftad. Allt var i sin ordning. Sen så frågade jag också om det var några fler planerade visningar. Varpå hon svarar: "nä, jag har hållit den här lägenheten åt dig".

WOOOT!

Dagens lärdom: det lönar sig att försäkra ansvarig personal (med cirka sju mejl) att man VERKLIGEN är intresserad av en lägenhet.

Har dessutom redan gluttat på stället, då den delar trappuppgång med en mycket god vän. Vi smet in (under uppsikt visserligen) och undersökte den. Och den var grym! Förvisso var allt utrivet och skiten höll på att rustas upp från grunden, men man kunde se helheten. Det kommer bli episkt.

Det känns betrygande att veta att när än man inte kan sova - så finns alltid grannen rakt över gården och hans lila neonbuske i fönstret. Vaken är han säkert också, så som den där busken väljer att skina. Undra vad han sätter i fönstret till jul. Bergis en LED-tomte. Som moonar var tredje minut.

Själv planerar jag att köpa en ren som lyfter på bakbenet.

Har läst era kommentarer från förra inlägget angående bloggförändringarna. Det fanns ju självfallet en anledning till att jag frågade er folks. Nog för att det här är min blogg, men det är ju ett plus om skiten är någorlunda användarvänlig också. Och några av er hade åsikter om att det var en del för starka färger. Vilket jag höll med om och bytte till mer neutrala, som inte sticker så mycket i ögonen.

Någon tyckte att det överlag var för mycket färger. Grejen är den att jag haft min svart/grå/vita blogg så jävla länge nu att jag spyr på den kombinationen färg. Och då inte bara här på bloggen. Jag vomerade nästan rakt på det grå- och vitrutiga golvet hos tandläkaren. Så vi kör så här ett tag, så får vi se hur det lider färgmässigt. Omväxling behövs. Sen tror jag också att helhetsintrycket av designen sabbades av de tre senaste bloggposterna som hade röriga skärmdumpar i sig. Plus att den grisrosa (och ytterst tillfälliga) headern gör sitt för att röra till ögonen.

Nu ska jag sluta älta den här dyngan. Ledsen om ni möglat ihop under tiden.

Hallå nördar! Ni ska bara veta hur jag sliter med den nya designen. Helvete vilken jävla tid det tar. Men bra blir det. Ovan ser ni en liiiiiiiten smygkoll. Mer får ni inte.

Muhuhuhöhöhöhöh.

Vem är exalterad? Alla.

Nathalie har lovat att kirra en tecknad header. Jag vet inte hur hon tänkt göra, men är säker på att det blir jävligt grymt. Hon kan sin skit. Hon har dock inte sagt något om betalningen än [host].

Har egentligen jävligt bråttom nu, därav denna styckindelningsoverload. Ska jobba natt hela helgen och börjar om tre röda. WOOT! Vad gör ni? Vad händer? Ska vi leka? Tala med mig.

Normalt bloggande tillbaka inom kort.

Äta, sova, jobba, plugga, nummer tvåa, äta, sova, jobba, plugga, nummer tvåa, äta, sova, jobba, plugga nummer tvåa, äta...

Ens liv har varit lite hektiskt på sistone. Först en vecka med kurs i Stockholm, följt av ett powermaraton med jobb och allt det i kombination med en ("härlig") bildanalys till skolan. Därav underskott på blogginlägg.

Håller på och deisgnar om bloggen också (på tal om "hektisk" vardag, ja). Det blir så jävla bra, hörni! Att man inte satsar på en karriär inom webbutveckling är ju skam på torra Öland. Men jag tänkte höra om någon av er kan hjälpa den här vänliga själen. Jag skulle vilja ha en tecknad headerbild (den bild som är högst upp här i bloggen). Om någon känner sig manad och har ett kreativt överflöd - mejla mig på pellespersonliga@live.se. Är inte vidare kräsen, så länge det blir en färgglad bild.

Jag kan betala för mig också. I cash, natura och/eller länkningar i överflöd. Speciellt natura.

Snälla?

Så var man tillbaka i hemmets trygga vrå. Allt är sig likt, världen ändras inte av en kursvecka i Stockholm och ett nu mer "coachande" tänk. Diskbänken luktar fortfarande mögel, grannen över stör ännu sig på minsta inandning och dammråttan under sängen växer än. Känns skönt med allt bekant. Speciellt det där med mannen i lägenheten ovan. Det finns inget som utsöndrar hemkänsla mer än ett rikspsyco.

Stockholm var i alla fall jävligt kul. I vanlig ordning. Roligast har vi (jag) åt alla societetskärringar. Jävlar i havet - attityden på de tanterna är inte att leka med. Vi såg en inne på Åhléns som blev så jävla sne när hon inte fick hjälp ögonaböj.

#kulturskillnader #biatch

Söndagen: ägnat dagen åt nya Florence + the Machine-albumet som släpptes i onsdags. Köpte deluxevarianten med akustiska versioner och demolåtar. Flådigt ska det vara [borstar mjäll från axel].

(Bloggat från iPhone-App)

 

På Skansen. Är kulturell. Klär mig i Krösa-Maja-kläder.

En vanlig fredag med andra ord.

Eller är det kanske liemannen man ska föreställa?

 

Här sitter jag och vinar ur en kaffekopp. Äntligen är kursen över och jag har bytt Skärholmen mot ett underjordiskt vandrarhem på Kungsholmen.

Och kursen, hur var den? Jobbig, IQ-fiskmås och leddes av en ytterst sexistisk kursledare. Till slut blev de klumpiga uttalandena så pass många att jag blev tvungen att avreagera mig på Twitter. Något som gav jävligt många mentions. Kanske rent ut av rekord. Nu har jag inget emot lite elak under bältet-humor i måttlig mängd, men ni skulle ha hört den här mannen. "Jag har inga husdjur. Eller jo - min fru kanske. Höhöhö!".

Klingade lite fel.

Men han var en tönt, så häng inte läpp alla ni husdjur där ute i landet.

Skål!

(Bloggat från iPhone-App)

 

Jag är i Stockholm nu och "lär" mig saker (till exempel hur många öl man klarar i kombination med ett berg av marängsviss).

Jag gillar mitt hotellrum också. Verkligen skitmycket. Hittade en flaska glidmedel under sängen igår. Bara där så höjdes standarden avsevärt.

Tyckte väl att bingen luktade fisk.

I och med att jag är på resande fot, så kanske jag är mer frånvarande här än vanligt. Men är bra mycket aktivare på Twitter och Facebook så länge. Ni hittar knapparna dit högst upp över menyn till höger. Följ mina galna upptåg där så länge.

Imorgon ska vi spela Uno och dricka öl. *GaLeTh*

 

"... och så över till lägenhetsnyheterna. Pelle, hur ser det ut?".

Var på en visning idag och tittade på en nyrustad och svinfin lya. Nykaklat badrum, köket var utbytt och parkettgolv överallt. "Den var top notch, fast den ligger 50 mil fel om Östermalm", som stekaren hade uttryckt det. Grejen var bara det att den var förjävla dyr. Och stor något så in i... Hade man varit två på den så kanske. Men eftersom jag är dömd att bo i ensamhet, så är det här med delat bohag att glömma.

Så jag tackade nej.

Men då (och nu kommer det grymma) sa kvinnan i luren att hon hade en mindre två uppe på stan. "Ja, jag kan inte visa den nu, för den är helt utblåst. Allt håller på att rustas upp. Golv, tak, väggar, badrum - allt". Anledningar till att hoppas på den här lyan:
- 50 meter från tågstationen (om ens så långt)
- 50 meter från Systemet (AAAAAAH!)
- nyrustad, mindre och billigare än den jag kollade på idag.
- placerad över ett konditori.
- inflyttning är redan 1 december = fira jul i nya lyan.
- sa jag NYRUSTAD?
- syrran har bott i det här huset, så jag vet att det är svinfina lägenheter.

Det är visserligen inte inom samma hyresbolag som jag bor med nu, så det blir några månader med dubbla hyror. Men det kan det vara värt fan. Plus att man då kan flytta lite pö om pö.

Håll alla lemmar ni har. GAAAAAAAH!

Vet ni vad som är höjden av sympati? Det är när man sitter och läser en massa beklagande blogginlägg skrivna av kvinnor som är mitt i mensen, och så börjar man projektilblöda från näsan.

Vilken gentleman man är, det är ju inte alla som börjar blöda på beställning. En eloge till mig själv.

Någon här som minns mitt samtal med min granne som bor över mig? Behöver ni fräscha upp minnet? Klicka här.

Alltså den här mannen, han är min största böld i röven. Fan vad jag hatar honom! Det handlar om rent hat. Jag har då aldrig stött på någon som bär på så mycket vrede. Vrede som han riktar mot personen som bor under honom. Och som han tydligen gjort i åratal.

Utöver den där första gången nere i tvättstugan så har jag haft åtskilliga möten med "det". En gång kom han ned när jag hade besök.

- "DU, DU VET ATT DU KOMMER FÅ BREV PÅ POSTEN VA?"
- "Jaså, det säger du?"
- "JA, FÖR NÄR MAN VÄSNAS SOM DU - DÅ FÅR MAN TILLSÄGELSE FRÅN HÖGRE UPP!".
- "Okej, är det något speciellt du syftar på?".
- "DU VET ATT MAN SKA VARA TYST ÄVEN PÅ DAGTID? DET VET DU INTE VA? NÄ, DET VET DU INTE?"
- "Tyst och tyst, mellan klockan 22 och 07 så har man väl vara tyst, om det är det du menar?"
- "DET SKA VARA TYST JÄMT!"
- "Så du säger det, ja. Har jag stört dig? För det låter som om jag har gjort det?"
(Jag hade inte stört honom, jag hade knappt varit hemma på hela den månaden. Jag har aldrig stört någon).
- "NÄ, MEN DU HAR VARIT TYST NU! DET HAR DU!".

Så där har det hållit på i ett halvår. Han skäller för saker som inte hänt och när jag svarar på hans "argument" med frågor - så hoppar han till nästa punkt han vill skälla om. Den ena absurda saken efter den andra. Här om dagen så fick jag bland annat tillsägelse om att jag spolade vatten om dagarna (när jag diskar och duschar till exempel) och att jag spolar i toaletten enbart för att reta honom. Dessutom borde vi gå på toaletten på olika tider, för "han orkar inte gå på dass samtidigt längre".

Tilläggas ska också att jag inte hört ett enda pip från någon av mina grannar, och då är jag omringad av folk från alla håll. Konstigt att han då lyckas höra mig hela tiden. Mig och mina (för mig okända) ravepartyn.

Jag har kontaktat hyresbolaget och sagt att jag behöver hjälp, att situationen är löjlig och att jag inte vet hur jag ska hantera den. Det sista jag vill är att ha någon löjlig grannfejd som Aschberg ska komma och medla. Och de anställda på bolaget kunde inte ha varit mer hjälpsamma, de har varit ytterst empatiska och förstående.

Mannen har tydligen varit ett problem under en längre tid som jag förstod det. Men eftersom det här är demokratin Sverige, så kan man inte bara göra hur som helst när som helst. Nog för att han fått flera varningar och anmälningar om trakasserier, så kan han ändå inte få sin lägenhet "tvångsuppsagd" via Hyresgästföreningen utan möjlighet till överklagan eller tre månaders uppsägningstid. Det är en lång process, fick jag berättat för mig. Jag har rätten på min sida, men det tar tid.

Så jag tog ett erbjudande om att få byta lägenhet. Vilket är det bästa som hänt på så jävla länge! Skitsurt på den här lyan, för det här är ett grymt hem. Men tanken på att få slippa psykfallet ovan väger över den förlusten. Jag hoppas allt blir bra och man snart kan slippa känna sig hämmad i allt man gör.

Så nu blir det till att börja flyttpacka snart igen. Det spolar vi toaletten på!