Det är lördag och jag upprepar vad jag tidigare sagt: det här är den gladaste dagen i veckan. Oftast. Själv jobbar jag hela kvällen. Och är inte det i sig något för er och er skadeglädje, så har jag gjort en spellista med de (vidrigaste) låtarna med temat "lycklig".

En del i att uppleva lyckliga lördagar är att lyssna på skitmusik som får en att minnas svunna tider. Låtar som man.. ja, som man kanske fyllelyssnat på en gång i tiden, jag vet inte.

"HAHAHA! Som jag kaskadspydde till den här låten förra sommaren. Bara tanken på det gör mig jävligt glad".

Innerst inne så vet ni vet vad jag menar. Här är länken till spellistan.

Tvestjärtar / gammal mjölk / clowner / spindlar / strutsar / otecknade mumintroll

För skojs skull.

Någon annan som sitter på idiotiska rädslor?

Snöstorm och 49 minusgrader gör inte mycket för den personliga sexigheten. Men är det en sak jag fått berättat för mig*, så är det att med endast raggsockor på kroppen så kommer man långt.

Tacka mig senare.

Så jag gjorde ett utspel på Twitter här om dagen. Skåda det ovan. 11 retweets också, vilket är lite av ett rekord för mitt sketna Twitter-konto. Tror eventuellt att något lökigt tweet om kungsgranar kan ha fått fler, men det var jag mindre nöjd med.

Det här å andra sidan, det är pure buskishumor.

Det är bara det att jag inte fick något svar på frågan. Min rem på höger foppatoffla brast på mitten och jag vet inte hur det ska sorteras i soporna. Materialet är ju onekligen ensam i sitt slag. Är det gummi?

Hjälp.

Dagens tips faller inom kategorin "de vuxna av imorgon". Det är dags att jag delar med mig av mina erfarenheter av hur man matar en knodd. De är ju trots allt framtidens städare, diktatorer och bergsbestigare, för att bara nämna ett fåtal potentiella yrken.

Hur du bäst matar ett spädis:
- med sked.
- med barnmat

Det var bara det. Förnuftet framför allt.

Materialet på skeden i sin tur avgör hela ditt barns framtid. Det vill säga om hen (genusmedvetenhet, 1 poäng) väljer att staka vägen mot ett seriemördarskap eller sluta upp som karriärist i huvudstaden. Men det är ett inlägg för en annan gång.

Anna twittrade förut att hon höll på med kladdkakemuffin. Jag vaknade upp ur min heroinkoma och tänkte att "det vore för jävla gott med kladdkaka". Speciellt en gjord på riktigt choklad. Det är ju lite GI-metoden över det. Semi-GI.

Jag hittade det här receptet och valde att jobba efter det med de få ingredienser jag hade. Läs: för lat för att gå de fyrtio meterna till affären.

"Bakpulver behövs ju ändå inte i kladdkaka", "aldrig att jag häller i sirap", "jag har visst bara femtio gram choklad", "det här är nog hundra gram smör" och så vidare.

POSITIVT
- godkänt utseende
- ugnsformen fungerar

NEGATIVT
- vidrig smak
- framkallade illamående
- tre millimeter tjock

BETYG

Mitt pass går ut imorgon. Och med Barcelona runt hörnet, så var det på tiden att det förnyades.

Argumentet utåt brukar vara att jag inte bryr mig nämnvärt om passfotot, för "det är ju ändå inte något som används så ofta". Sant förvisso, men oss mellan så var jag jävligt nöjd med att bli av Bieber-svunget på det gamla helvetet, samt slippa ångesten som kommer med den där signaturen.

Entering det nya passet (man får en förhandstitt).

2017, då... det är då jag vet. Då jag vet att det inte är en god idé att ägna den arla morgonstunden, efter tio timmar jobb och fem timmar sömn, åt att fixa ID-handlingar. Det gick från oskyldig artonåring till gravt skadad heroinjunkie. Rödsprängda ögon, snedvriden mun, stirrig blick och en sjuårings namnteckning. Värst var ändå att jag blev oförmögen att säga något, utan betalade och gick.

Hoppas Photoshop är en del av datapaket på pass-myndighets-byrån-kontoret. Eller att det används ett anti-metadon-filter.

Syrran kommenterade inlägget Sär skrivning:

Ska du inte göra rent i slasken?

Svar: Och lägga upp en falsk fasad i bloggen? Nej, det funkar inte så. Det börjar med en tvångsrenjord slask och slutar upp i Underbara Claras blogg.


Rosita hade något att säga om I Staffan Westerbergs iPod:

Alltså.. videon gör ju låten lite. Enough said. Gud.

Svar: Asså ok, ja ba liksom hade en åsikt. Ursäkt asså gud.


Ronja ville ha något sagt under samma inlägg:

Det här är nog det mest upprörande jag läst på denna blogg någonsin. Låt+video=top notch!

Svar: Asså ok, ja ba liksom hade en åsikt. Ursäkt asså gud.


Under inlägget SAD.GIF så skrev Anna:

Jag känner att det nog är dags för en Grey's-intervention för herr Pelle.

Svar: MEN FÖR SISTA GÅNGEN - MITT NAMN ÄR DEREK SHEPARD!


Hehehe.

En annan fyller ju år nu i dagarna (börja ladda kärleksbrev, beundrarpost och gratulationskort). Nästa torsdag för att vara exakt. 24 år vis. Ett år äldre. Ett år närmre till 25 bast och tillträde till Harry's på lördagar. Jag behöver få gå på krogen och kunna dansa till eurodisco och gamla svensktopplåtar.

Så över till önskelistan. Ni vet vid det här laget att jag sällan önskar mig något. Försöker hålla mig kort på materiella inköp, värna om Tellus och så vidare. Och jag har redan alla Grey's Anatomy-boxar + alla samlingsobjekt (inklusive voodoodockan över doktor Bailey), så mitt liv är redan komplett.

Men det är ett argument som sällan slår väl med de som vill köpa något åt en. Av kärlek antar jag. Eller lusta. Därför tänkte möjliggöra deras önskan och lista tänkbara presenter. Samtliga hämtade direkt ur dagens reklambunt.


1. Sockor från den lokala fritidshandeln. För att fyrtio par inte är tillräckligt.
2. Renskinnet Anne från Jysk. Jag kommer prata om det som något jag fällt och flått själv. En riktig liggmagnet.
3. Den här katten.


4. Köttkvarn som användes till renen jag aldrig fällde.
5. Duschmunstycke med massagefunktion. För att... ja, ni vet. Det är skönt.

Så där, det var det. Bara elva dagar kvar.

Det är söndag. Det är ångest. Det är småtrist. Det är ledsamt. Det är dagen innan måndag.

Det här med att söndag är en svinig dag, det är allmänt känt. Ingen vet egentligen varför. Antagligen för att söndag känns lika lite som en ledig dag, som fredagar känns som en jobbdag. Och det här kommer från en annan, som faktiskt bara jobbar två måndagar i månaden.

Sen att man ofta är bakis på söndagar, kan ha en liten roll i ångestbiten. Oskyddat gök med en random varelse gör ju åverkan utöver det vanliga på psyket.

Så på söndagar: välkomna ångesten. Och skulle du känna dig förvånansvärt munter söndagar framöver - låt mig hjälpa till. Jag finns här. För dig. För er alla. Ingen ska behöva vara glad en dag som denna.

Den här veckan börjar vi med att se på bildspelet ovan. Vad känner ni när ni ser på det? Gråt ut.

Okej, så innan vi går och blir euforiska och new age-iga här, så måste vi reda ut vad fan "lycka" egentligen är. Hitta något konkret som definierar ordet i sin fulla prakt, något som gör lyckan rättvisa.

Hm... ni vet när Izzie ligger med George i säsong tre av Grey's Anatomy? Då han var otrogen... Okej nä, dåligt exempel. Hur många här minns när George fick Meredith i säng? Det... det... där har vi lycka. Förutom att hela den sexsessionen slutade i en gråtfest. Så okej, inte det. När Denny fick reda på att han skulle få nytt hjärta? Det är väl den yttersta lyckan, att få ett nytt organ som ska hålla igång en? Nu dog ju förvisso den karl'n, så det var också ett ruttet exempel.

...

När Arizona friar till Callie! Där har vi det! Lyckliga lilla frieri. Som slutade med en bilkrasch. Men när Burke friade till Cristina då? Det slutade väl lyckligt fan? Fast hon velade ju en i vecka innan hon svarade och han lämnade ju henne vid altaret. Det är snarare definitionen av "drama".

...

...

Okej. Nu vet jag. Ni vet i säsong tre när Meredith dör av drunkning och sedan kommer tillbaka från de döda. EUREKA! Jag har funnit det. Definitionen av "ren lycka" är att komma tillbaka från de döda. Också känt som världens svåraste uppgift.

Just ja - varning för spoilers! Fortsättning följer nästa lördag.

Brukar ni tänka på statisterna när ni ser på film? Där har vi ett jobb som kräver lite balls. Visst, skådespelarna har alla repliker, steg som ska tajmas och kameror att tänka på. Men fatta att befinna sig bakgrunden och låtsas-leva vardagen utan att föra oljud. Det kräver skicklighet.

Jag valde att testa på yrket. Jag är statist och min köksbordsväxt har huvudrollen. Vi kommer, tillsammans, vara med om tre scener.

SCEN 1

Scenario: två läkare pratar sinsemellan på intensiven. Samtalet är laddat.
Huvudroll: "Jag får lov att inte hålla med dig, doktor Morgan. Det är inte längre fråga om...."
Statistroll: komapatient.

SCEN 2

Scenario: pubertal tonåring sitter på bussen och grubblar över världssliga problem.
Huvudroll: "Varför ser han inte mig? Jag är ful! Jag hatar mens! Undra om man kan förlora oskulden under en sit up?"
Statistroll: medresenär. Troligtvis narkotikapåverkad.

SCEN 3

Scenario: stereotypiskt prat i omklädningsrummet.
Huvudroll: "Och då så ja: öj, bruden - det är bäst för dig att du knäpper upp tröjan för du har de läckraste par...".
Statistroll: misstänkt långsam duschare/exhibitionist.

Vilken talang, en är en riktigt kameleont.

Det är fredag och dags att väcka lustarna igen och återfå kåtslaget. Ett bra tips är då att googla runt på sensuella bilder och mjukporr. Men stanna gärna där, på det mjukporriga. Fjärde basen (både i bilder och fysiskt presternade) lämnas till lördagen.

Som den TV-kock jag är, så har jag förberett ett ångande kollage åt er.



PJOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO!

Fick ett poäng på kändisbingot idag och spottade Michael Brinkenstjärna, semikändismanager och kåkfarare. Min första reaktion: livrädsla. Jag hyste enorm respekt för karl'n. På håll. Rädd för att dras med på barturné eller hamna i "skandalbok".

#modig

Det här är ju dagen som tillägnats tips och lära. Jag bidrar, helt utan omkostnader, med kunskap som berikar er vardag. Och idag ska vi ta oss an ett problem som jag vet att många har, nämligen hur man bäst får det bekvämt i soffan framför Grey's Anatomy.

Svaret är uppdelat i tre. Bilden ovan illustrerar det hela lite bättre.
1. Svida på dig raggsockor.
2. Se till att minst en hand är rumstempererad.
3. Rumstempererad hand placeras under byxlinningen (alternativt under underkläderna).

Tacka mig senare.